Blogg

Läsvärd publikation om Pehr Stenbergs väg till sitt yrke som präst av Ingvar Dahlbacka, professor i kyrkohistoria vid Åbo Akademi

Pehr Stenberg (1758-1824) har blivit en god vän och följeslagare för mig nu ända sedan hösten 2009 då det blev aktuellt med utgivning av hans omfattande självbiografi. En utgivning som fått sin fullbordan för ett par veckor sedan i och med lanseringen av en avslutande registerdel innehållande sakords-, ortnamns- och personregister så att det ska gå att hitta och ha full nytta och glädje av det digra materialet.
I den här vevan har ett par artiklar med ursprung i självbiografin publicerats. Här kommer den första – en initierad beskrivning av Pehr Stenbergs långa väg till prästyrket från det fattiga hemmet i Stöcke utanför Umeå, över studier i Umeå skola samt vid Åbo Kungliga Akademi och till det att han etablerar sig i Västerbotten och Umeå efter fullbordade studier.

Jag är väldigt glad att vår utgivningsmöda nu börjar ge frukt i det att andra tar vid och analyserar den fantastiska text som Pehr Stenbergs levernesbeskrivning är! Nedan hittar ni Ingvar Dahlbackas artikel i sin helhet. Samt en oljemålning av Umeåkonstnären Kjell Rosén från 1933 som föreställer Umeå landsförsamlings (”Backens”) kyrka och som pryder framsidan av vår registerdel.

Referens
Ingvar Dahlbacka. En bondson blir präst. Om Pehr Stenbergs väg till prästämbetet under senare delen av 1700-talet i ljuset av hans levernesbeskrivning. AURAICA. Scripta a Societate Porthan edita. 2017;8:59-67.

68976-Artikkelin teksti-85723-1-10-20180108

”Backens kyrka”, oljemålning av Kjell Rosén, 1933.

BOKSLÄPP – Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, del 5 – registerdelen

Efter mer än 8 år är vi nu klara med utgivningen av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. Det vill säga att det var vi ju egentligen redan för ett och ett halvt år sedan. Men nu har vi producerat ett registerband till den magnifika självbiografin. Del 5 kommer att släppas den 12 mars 2018 på Forskningsarkivet, Universitetsbiblioteket, Umeå universitet och vi kommer att ha ett hejdundrande program mellan klockan 14 och 17. Det blir föredrag om registren och deras tillblivelse, om hur släktforskningen drar nytta av registren och hur det nu forskas med Pehr Stenbergs levernesbeskrivning som en viktig bas.
Varmt välkomna!

Se program för eftermiddagen den 12 mars:

BOKSLÄPP – Pehr Stenbergs levernesbeskrivning_mindre

Om Umeås fina gamla lasarett och varför det är värt att spara

Den 29 januari i år besökte jag Sophiahemmet i Stockholm. Huvudbyggnaden med flera byggnader är ritade av den på sin tid mycket kände och efterfrågade arkitekten av offentliga byggnader, Axel Kumlien. Han har också ritat Grand hôtel i Stockholm, Hagabadet i Göteborg mm. Sophiahemmet https://www.sophiahemmet.se invigdes år 1889. Det är således något äldre än det lasarett som invigdes i Umeå 1907. Sitt namn har sjukhuset efter Drottning Sophia, som tillsammans med Kung Oscar II, lät uppföra sjukhuset vid Valhallavägen på Kungliga Djurgården. Det var, precis som vårt gamla lasarett, ultramodernt för sin tid.


Nu har ett århundrade och betydligt mer passerat. Sophiahemmet har använts för sjukvård, utbildning och administration all denna tid. Idag utförs 6700 operationer per år vid Sophiahemmet och många av dem i de ursprungliga byggnaderna från 1889. Den långa listan av verksamheter som pågår idag är för omfattande för att få plats här men några exempel är ortopedi, urologi, öron-näsa-hals, barnmedicin, onkologi, laboratoriespecialiteter (röntgen, klinisk kemi mm), utbildning och administration.

Västerbottens läns landstings fastighetsavdelning har ända sedan idén offentliggjordes att riva det gamla lasarettet till förmån för en ny psykiatribyggnad, hävdat att det gamla lasarettets byggnader är otjänliga för landstingets verksamheter. Då vårt gamla lasarett utgår i det närmaste ifrån samma planritning som delar av Sophiahemmet ligger det nära till hands att uppfatta det som att Västerbottens läns fastighetsavdelning inte vet vad den talar om.


Ytterligare i linje med detta är att medicinska experter inom det yrkesmedicinska området framhåller de gamla lasarettsbyggnaderna i Umeå som de inom Norrlands universitetssjukhus där man finner allra minst problem med sjukahussyndrom.

Jag vet att Västerbottens läns landsting är långt gånget i processen att riva det kulturhistoriskt och sjukvårdslämpliga (se ovan) gamla lasarettet. Rivning är planerad till sommaren 2018.

Men – det är trots allt inte rivet än och jag uppmanar till besinning. Det är fullt möjligt att placera den nya psykiatribyggnaden på annan plats än på ruinerna av det gamla lasarettet och det senare kan renoveras och användas för avancerad sjukvård, öppenvård, undervisning och administration i för människor mycket trivsamma lokaler att vistas i.

Se för övrigt mina bilder från Sophiahemmets gamla men fint renoverade och fullt funktionella byggnader och inredningar, tagna 180129.

Godt nytt år!

Kära Läsare,
Aldra ödmjukast tackar jag nu för det gångna året.
Mitt hjerta smickrar mig med det glada hoppet at med utgifningen af min Lefwernes Beskrifning nu hafwa wunnit Eder ädla wänskap; och at dertill blifwa och wara wärdig will jag ouphörligen beflita mig om.
Jag vill nu denna årets första dag gratulera till ett Godt Nytt År
Lef beständigt wäl önskar den som aldrig uphör
at wara Eder ödmjukaste Tjenare
P: Stenberg.

– – – – –

Petter Stenbergs Lefwernes Beskrifning
Sjette Boken
Af honom sjelf författad på dess Lediga stunder.

[—]

III. Capitlet.
Fåfänga Försök.

[Umeå, Nyåret 1793. Pehr Stenberg är 34 år och tillbaka i Umeå efter universitetsstudier i Åbo samt praktik som präst i Degerfors (Vindeln) och Bygdeå. Han håller som bäst på att etablera sig i den lilla staden och främst ägnar han sig åt att hitta en livsledsagarinna.]

I Umeå härskade nu det narraktiga bruket, at man tidigt på Nyårs dagen skulle wara uppe och klädd, för at springa i alla gårdar för at gratulera till ett godt nytt år. Man började hos Lands Höfdingen och borgmästaren, och sedan till alla andra Herrskaper om varandra såsom narrar: om man träffades hemma eller ej war det samma, blott man hade warit där.
Så hade jag redan rummet städat klåckan 4. och ljusena uptända, fastän jag sjelf war ute på spring, såsom alla andra; men min Piga emottog de kommande, och anmälte sedan för mig hwilka, som hade warit hos mig under min frånwaro. Man kallade denna allmänna yran på skämt: Nyårs Febern.
Hos Borgmästars sade jag till Mademoiselle Sophie wid afskedstagandet, hwilket war det enda tilfället jag kunde få dertill, följande ord: ”Ach at det kunde tillåtas mig, wid något blifwande lägligt tilfälle, at få tala några ord med Mademoiselle.” Hon swarte ej något härpå; och jag war icke fullkomligen säker, om hon hade hört mig; ty jag wågade ej tala så högt ibland hopen af kommande och gående, och det allmänna stojet tog också bort ljudet. Emedlertid war jag dock glad öfwer, at hafwa så mycket sagt.

Fåfäng visite.

Dagen efter på eftermiddagen geck jag till Borgmästars i afsigt at få tala med Mademoisellen; men för at synas hafwa något annat ärende, så tog jag med mig En Räkning på några små Prestegårds reparationer, som jag wille hafwa påskrifwen för at få ut mina der före utlagda penningar utur Stads Cassan.
Detta ärende feck jag wäl expedierat; men hufwud ärendet intet; emedan Mademoisellen icke war hemma, utan hade gått ut i Staden. Hwarföre jag, efter föga drögsmål, åter
geck hem igen.

[—]

Pehr Stenbergs levernesbeskrivning

I mer än åtta år har vi kämpat på för att ge ut den fantastiska, öppenhjärtiga och självutlämnande självbiografin ”Pehr Stenbergs levernesbeskrivning” som handlar om åren 1758 till 1807 och som började skrivas 1779. Det vill säga ett projekt som, när vi nu till slut gav ut den avslutande, fjärde, delen den 16 september 2016, hade hållit på i 237 år. Inte dåligt! I det här streamade avsnittet av programmet släktband från 26 december 2016 kan ni höra litegrann om vad det hela handlar om och lyssna till några fina uppläsningar av Pehr Stenbergs text som skådespelaren Hans-Ola Stenlund levandegör: